Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 2. Den principiella grundsynen - a. Konflikten mellan ratio och revelatio en skenstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
gränsregleringen, som han i reformationstalet felaktigt
applicerade på Luther, var hans eget utifrån den kantska
kriticis-mens ståndpunkt orienterade huvudintresse. Religionens helgd
och tankens frihet, tron och förnuftet, icke som fientliga
makter kämpande mot varandra, icke inträngande på
varandras område utan som fredliga grannar härskande inom
bestämda gränser, detta var om icke Luthers så Tegnérs
»stora tanke». När han 1817 gör sig till talesman för
»kon-kordatsintresset», föranledes han därtill, såsom vi menat oss
kunna fastställa, genom de färska intrycken av de Wettes
Religion und Theologie. Denne hade i företalet till sin bok
uttalat sig för en fredlig gränsreglering mellan förstånd och
tro på ett sätt, som ur innehållssynpunkt exakt sammanfaller
med Tegnérs. »Förståndet måste veta vad det har och icke
har att bestrida», skriver han; »det får icke, drivet av blind
motsägelseanda, vända sina vapen mot sådant, som det bör
vörda och skona såsom högt över sig stående. Och tron måste,
i medvetandet om sin höga härkomst, försmå att sänka sig
ned i förståndets lägre sfär och vilja lägga denna
människoförnuftets friborne son i slavbojor. Härska skall tron hos
människan såsom en himmelsk genius, sänd att upplysa och
försköna hennes dunkla tillvaro. Men det sanna herraväldet
låter alla under sig stående krafter fritt råda inom det dem
anvisade området och finner i det helas harmoni sitt sköna
mål.»
När Tegnér begynte de teologiska studierna, var detta
konkordatsintresse levande. Han var övertygad om, att
konflikten mellan förnuft och uppenbarelse var en onödig
skenstrid, eftersom båda principiellt voro ett. På väg till
biskopsinvigningen i Uppsala höll han i maj 1824 sitt första skoltal i
Växjö. Där gav han uttryck åt sin syn på det fredliga
förhållandet mellan ratio och revelatio: »Det är så långt ifrån,
att det skulle finnas någon verklig grundstrid mellan förnuftet
och religionen, att uppenbarelsen snarare är den egentliga
proban på forskningens riktighet, i de händelser nämligen, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
