Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 2. Den principiella grundsynen - a. Konflikten mellan ratio och revelatio en skenstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Nu är det emellertid i Tegnérs huvudintresse att framhålla,
att konflikten mellan tro och tanke, kollisionen mellan
förnuft och uppenbarelse, som den ärliga människan, vilken
åstundar att bygga sin tro på säkra grundvalar, icke kommer
ifrån, i själva verket är en skenstrid, som kan och måste
biläggas, eftersom det principiellt föreligger full
överensstämmelse mellan ratio och revelatio. »Det är just det härliga av
Kristi lära», tillägger han, »att allt det väsentliga därutav i
längden icke blott består med prövningen utan även i
allmänhet visar en säkrare och genare väg till sanningens källa. Ty
när förnuftet länge grubblat över tingens gåta och äntligen
tror sig hava upplöst den: se, då har kristendomen redan
långt förut i hjärtats enfald funnit upplösningen och
vanligtvis uttryckt den utan konst och ordprål i enkla bilder. Det är
som hade den lekt sig fram till det högsta, det är som om ett
barn hade hittat de visas sten i gräset. Tyngdkraften
sammanhåller den yttre världen: men kristendomen är
tyngdkraften i andens värld, hon sätter de mänskliga önskningarna
ett fast mål före, hon ger alla tankens riktningar en säker
medelpunkt. Därför beror också dess sanning även så mycket
på förnuftet som på uppenbarelsen, eller med andra ord
uppenbarelsen är den Eviges förnuft, uttalat i ett mänskligt
tungomål.»27
Vad som i detta sammanhang skall markeras är Tegnérs
grundsyn: att det icke existerar någon principiell konflikt
mellan förnuftet och uppenbarelsen. Vi få veta varför:
uppenbarelsen är den Eviges förnuft. Vid denna grundsyn och dess
motivering håller han fast också sedan han begynt orientera
sig i systematisk teologi. När han året därpå invigde
Skatelövs kyrka, gjorde han följande högst intressanta uttalande:
»Uppenbarelsen är Guds förnuft; men det mänskliga
förnuftet är ju en stråle av hans, är ljus av hans ljus, fastän brutet
i skyarna, fastän orenat i gruset, fastän mångfärgat av de
27 IV: 139. Jfr s. 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
