Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 4. Den rationella antiintellektualismen - a. Reflexionsståndpunktens ohållbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
måste tidpunkten för religionskänslans väckande inträffar före
skoltiden och hör hemmet till. Vid prästmötet 1836 förklarar
han: »Rationalismen skulle vara svår att vederlägga, ifall någon
verklig religion kunde vara en blott förståndssak. Men utan
mysterier är det svårt att inse vad en uppenbarelse skulle
uppenbara. Naturen har sådana, och kommer alltid att ha
dem, huru ock naturvetenskaperna utbildas: varför skulle ej
Andens dunkla djup även äga dem?»49
När Tegnér slår vakt om »mysteriet» i religionen contra
rationalismen, är det efter saklig prövning av den rationalistiska
ståndpunkten. I sin Översikt av rationalismen ger han följande
sammanfattning: »Då rationalismen icke antar att
uppenbarelsen kan innehålla något som överstiger förnuftet, att
följaktligen kristendomen är endast en promulgation av
förnuftsreligionen, ehuru en egen form, stödd på fakta och framställd
i symboler, och alltså förkastar alla positiva mysterier och
religionsföreställningar, som icke stå i sammanhang med något
moraliskt ändamål: — så har man förebrått den att antaga en
uppenbarelse som ingenting uppenbarar och följaktligen är
umbärlig. Härtill svara rationalisterna: fastän grunden till
den sanna religionen ligger i människosinnet, så fordras dock
en yttre föranledning att väcka medvetandet därom och ett
die Bildung zur Religion: »In dem Gemiith welches sie bewohnt ist sie
ununterbrochen wirksam und lebendig, macht allés zu einem Gegenstande
für sich, und jedes Denken und Handeln zu einem Thema ihrer
himm-lischen Fantasie. Eben deshalb also liegt sie, wie allés was wie sie ein
immer gegenwärtiges und lebendiges sein soll im menschlichen Gemüth,
weit ausser dem Gebiet des Lehrens und Anbildens. Darum ist jedem, der
die Religion so ansieht, Unterricht in ihr, in dem Sinn, als ob die
Fröm-migkeit selbst lehrbar ware, ein abgeschmakktes und sinnleeres Wort.
Unsere Meinungen und Lehrsätze können wir andern wohl mittheilen, dazu
bedürfen wir nur der Worte, und sie nur die auffassenden und
nach-bildenden Kraft des Verstandes: aber wir wissen sehr wohl, dass das nur
die Schatten unserer religiösen Erregungen sind ...» a. a. s. 287 f. Tegnér
hade Schleiermacher Reden i sitt bibliotek. Jfr VI: 176.
49 VIII: 86 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
