Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - b. Korsupplevelsen 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
drag av lidande och förlåtelse, av frid och kärlek. Och vi som
bekänna hans namn, vi skulle vredgas och hata?
3. I så väl dikten som predikan förekommer samma bildliga
uttryck om förlåtelsen som Guds språk. Predikoordet om
kristendomen som förlåtelsens språk anfördes nyss. I
Nattvardsbarnen heter det: »Det är skönt att dock stamma en bokstav
fram av den eviges språk: förlåtelse nämns det på jorden.»
Visserligen har Tegnér använt bilden någon gång förr under
tidigare år. Men det är psykologiskt begripligt att den nu under
intrycket av hans korsupplevelse åter dyker upp i medvetandet
och blir ett konkret uttryck för vad han vill ha fram. Han
använder bilden i »Långfredagen» 1805 2 och i »Försonligheten»
1806.3 Det är i själva verket tre för Tegnérs försoningstänkande
signifikativa aspekter, som här öppnat sig: Kristi kors såsom
ett gudomligt offer, den lidande Kristus såsom sedligt ideal och
den inbördes förlåtelsen människor emellan som den Eviges
språk på jorden.
Vad vi nu närmast ha att accentuera är betydelsen av den
verkställda dateringen av de fyra ifrågavarande
predikningarna för en bättre förståelse av försoningstanken i
Nattvardsbarnen och Fritiofs saga. Tegnér synes alltså haft en upplevelse
på senhösten 1819, som ställt Kristi kors på ett nytt sätt levande
fram för hans hjärta. Familjesorg kan möjligen tänkas ha
kastat honom inåt och skapat psykologiskt begripliga
förutsättningar. I brev till Hagberg den 25 november berör han
svågern Asmund Myhrmans frånfälle tio dagar förut: »Ehuru
Asmunds död ej var oss oväntad, har den dock mycket gripit
Anna .. .»4 Försoningen blev emellertid nu så stor för honom,
att han vid förberedelsen till sin julpredikan kom att låta
skuggan av korset falla över barnet i krubban. Julmotivet för-
2 I: 143. Korsets fest i våldets och hatets värld säges väcka
människorna till mänsklighet — »och talte till dess själ Guds språk:
förlåtelsen».
3 I: 207.
4 111:405, jfr kommentaren 111:559.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
