Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 2. Influens av de Wettes korsteologi - a. Analys och konfrontation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
punkten i hans försoningsteologi ha vi alltså i hans syn på
korset som den gudomliga kärlekens offer och triumf. Med
denna determination, som klart och expressivt föreligger i
Nattvardsbarnen men träder ännu bättre fram i Tolg-talet,
kommer Tegnér det försoningstänkande nära, som Aulén kallar det
»klassiska försoningsmotivet» och som han ansett vara ett
centralmotiv inom urkristendomen, i den gamla kyrkan och hos
Luther.2 Att ansatser till detta betraktelsesätt långt före åren
1820—1824 kunna spåras hos Tegnér, har analysen av den
homiletiska produktionen givit vid handen. Men hur har han
kommit att se saken så?
Någon möjlighet att finna en fullt plausibel förklaring ha
vi icke lyckats uppspåra. Men följande reflexion bör dock
nedtecknas. Ruben Josefsons avhandling om Andreas Knös
ger vid handen, att denne domprost i Skara, som delvis
influerats av Swedenborg, givit uttryck åt tankar, som ligga
på det »klassiska försoningsmotivets» linje.3 Nu fanns i
Tegnérs vänkrets i Lund en teolog, sedermera domprost därstädes,
A. J. Hellstenius.4 Enligt vad Achatius Kahl uppgiver, var
denne icke endast swedenborgare, ehuru han icke förde detta
sitt specialintresse till torgs, utan tillika personlig vän till
Andreas Knös’ son och efterträdare som domprost i Skara
Carl Johan Knös. »Kyrklighetens, träldomens och terrorismens
anda hade hos honom vikit för Bibelns levande tro och
oskrymtade kärlek, för kristendomens sanna väsende, lära och liv.
Utan att på ringaste vis vilja bilda något nytt kyrkosamfund
hade Hellstenius, liksom hans vänner, biskop S. Lundblad och
domprost C. J. Knös i Skara och mången annan med dem
liktänkande svensk teolog frigjort sig från hela det
formväsende och de abstrakt juridiska åsikter, som karakterisera
det äldre dogmatiska och kyrkliga uppfattningssättet av bibel-
2 Se Aulén, Den kristna försoningstanken. Jfr Sjöstrand, Satisfactio
Christi, s. 60—140.
3 Se Josefson, Andreas Knös teologiska åskådning, s. 42—99.
4 Jfr Kahl, Tegnér och hans samtida i Lund, s. 181 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
