Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 3. Växjöbiskopens försoningslära - b. Förstärkt de Wette-influens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
soteriologiska åskådning. När han ger en kort
sammanfattning av socinianernas särmening, har han strukit under texten
i manuskriptet och därmed accentuerat deras soteriologi som
särskilt anmärkningsvärd. Han tolkar deras åskådning
sålunda: »Kristus har försonat världen med Gud men endast
medelbarligen, icke genom sin död utan sålunda att han
genom lära och efterdöme utvisade vägen till den bättring,
som Gud fordrar och belönar med evig salighet. Hans död är
blott ett historiskt faktum, varmed han bekräftade sin lära.»
Det är också värt att lägga märke till, att Winer, ur vars
Comparative Darstellung han hämtar kunskapsstoffet, icke har
någon motsvarande sammanfattning av socinianernas
särmening men väl meddelar utdrag ur källorna, som ge belägg
för en sådan karakteristik av deras åskådning, som den
Tegnér här givit. Vi ha förut antytt, att hans symbolik liksom
huvudparten av det övriga kompendiematerialet stammar från
1832 eller 1833.
För att komma till rätta med dateringen av den nya
predikodelen om försoningen bör man jämföra Tegnérs
framställning av socinianernas särmening med den självdeklaration,
som han avger i det viktiga brevet till J. M. Almquist den
6 april 1834 med anledning av dennes skrift Undersökning om
lutheranismens förhållande till den christliga öfvertygelsen.
Han gör där ett högst intressant principuttalande om
innebörden av Kristi korsdöd: »Vad ... den religiösa betydelsen av
denna död angår, så kan jag ingalunda finna mig i den blott
symboliska eller allegoriska, som kantiska teologerna tillskriva
den, eller, ehuru med olika modifikationer, de schellingska
och hegelska. För en blott allegori, en poetisk barnslighet dör
blott en narr. Ävenså litet kan jag förlika mig med den nu
moderna föreställningen (som jag även finner antydd i T:i
avhandling) att Kristi död skulle innebära en garanti för
syndaförlåtelsen hos den bättrade.4 Ty huru skall den skyldiges,
4 Almquist skrev: »Om någon människa genom denna tro på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
