Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 3. Växjöbiskopens försoningslära - c. Strukturanalys av Tegnérs korsteologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
ställer, innebär offerväsendets principiella upphävande. I
brevet till Almquist heter det karakteristiskt nog på tal om
ortodoxiens satisfaktionslära: »Mig synes troligt, efter nogaste
överläggning, att Kristus själv varit över denna, halvt judiska,
halvt hedniska, men helt orimliga offeridé; men icke därför
varken Johannes eller Paulus, som levde och dogo i ruinerna
av -spiTop^. Det synes mig tvärtom alldeles nödvändigt för
dessa judiska nykristna att begagna tillfället för att göra idén
om en död Messias dräglig för judarna och om en korsfäst
gudason för hedningarna samt åtminstone övertyga om
onödigheten av alla vidare offer.»3
För det femte förklarar Tegnér, att den urbildliga och
offerväsendet principiellt upphävande försoning, som uppenbarats i
Kristus, är en Guds gärning: den rätta försoningen är en
gudomlig anstalt, genom vilken Herren hjälper till rättfärdighet.
Genom denna bestämning ger han uttryck åt sitt centrala
försoningsmotiv, sådant vi lärde känna det i Nattvardsbarnen
och i Tolg-talet. Korset är Guds kärleks offer och triumf,
kärlekens djup är försoningens djup. »Prisom Gud, som var i
Kristus och försonade världen med sig själv, prisom honom,
som gav sig själv till ett offer för den syndiga, till en
upprättelse för den fallna mänskligheten, prisom honom som uttalat
den eviga kärlekens stora hemlighet, som givit en betydelse
och ett mål åt hjärtats trängtan, som givit ett öga åt tron och
ett ankare åt hoppet . .. Predika läran om den korsfäste, om
det gudomliga offret för världens synder, om den store
fridstiftaren mellan himmel och jord, predika försoningens lära
till bättring, till tro, till salighet.»4
3 VII: 459.
4 IV: 141 f. Tegnérs syn på korset som Guds kärleks offer och triumf
kommer på visst sätt nära Gustaf Auléns tolkning av försoningens
hemlighet, när han talar om kamp- och segermotivet: Christus Crucifixus —
Christus Victor. Aulén, Den allmänneliga kristna tron s. 251 ff. — Tegnérs
syn på försoningen som en gudsgärning: »Kärlekens djup är försoningens
djup — försoning är kärlek» påminner något om Anders Nygrens tolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
