Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Vid tidningen om Bonapartes död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väckt af de stormars gny, som hväste,
Och detta vapnens brak och dessa åskors brand
Du stridde för ditt fosterland,
Och segren med en blodig hand
Sin lager på din hjessa fäste.
Ja, det var Du, hvars arm, i farans mulna dar,
En vacklande coloss med mod och vishet stödde:
Som vidt det folkets lof kring Europa bar,
Till frihetens triumf, som stridde djerft och blödde,
I blomman af din vår, med viggen i din hand,
Som verldens tacksamhet och verldens undran väckte
Och segrens rop från Tiberns strand
Till slätterna kring Seinen sträckte.
Mot den flod, som störtade,
Beaulieu! fåfängt Du dig ställde.
För Italiens segrare,
Wurmser! ner ditt svärd Du fällde.
Hjeltens lof i minnets famn,
Molnens grannar, Alper, bären!
Efterverlden I hans namn,
Pass af Tyrol, värdigt lären!
Framkallad ur den natt af glömska, der Du låg,
Du evigt skall, Arcole, bland tidens häfder nämnas.
Ja, visst Du hjeltens mod och hjeltens ära såg —
Men, frihet, ack, att Du så grymt, så grymt skall hämnas!
Segrens lager Han förstod
Utan segrarns högmod skära.
Lodi! vitna om Hans mod,
Vitna, Formio! om Hans ära!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>