Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Den Vise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var mig helsa d, tingens Kung, du Vise!
Himlens bild på stoftets ringhet tryckt!
Jorden dig försmäde eller prise:
Hopens domssorl räcker ej din flygt.
Hög som stjernan, bofast uti Norden,
Pligten lyser för din fot — du går
Obekymrad om för dina spår
Öppnas Eden eller remnar jorden:
Klippan bommar till din väg: — välan:
Ej din pligt kan brytas — klippan kan.
Låt den svaga nöjets älskling fira
Blott en dygd, som utan offer vans,
Glädjens leksyster, hvars sköra spira
Lyds blott då hon vinkar oss till dans.
Se begären lifvets spel regera.
Välj, var deras herre eller gäck.
Lika vindar i Ulyssis säck
Ge de skeppsbrott, när ej stängda mera.
Brottets thron är i den svages barm,
Och Egiden vill en mäktig arm.
Hvarje dygd, som blott med nöjet födes.
Skrämmes snart af plågan bort igen.
Men som himlen uppå Atlas, stödes
På sin fasta dygd den Vise än.
Öfver äran, makten, rikedomen
På en höjd, som stjernehvalfvet brant,
Står dess tempel, stöddt på rätt och sant.
Offra, menska — eller helgedomen
Stänges — Offer ’vill den dygd der bor.
Lugn dess dotter, möda är dess mor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
