Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Elden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyst du vakar i den Vises lampa,
Och när dårar hans förtjenster trampa
Vet dem Gud — och du.
Gå och mogna skatterna i‘ grufvan,
Koka sorgens läkedom i drufvan’,
Sprid kring verlden värma1, ljus och gagn:
.läs* i- jorden’, att dess grunder vackla,
Flyg r molnen opp och brinn som facklh
Uppå dundrets vagn.
Öfverallt bor du, likt Himlaanden.
Utan föda lefver du i granden:
Verldar äter du, och hungrar än.
Fåfängt forskarn vill ditt väsen frågo.
Han förklarar ej din gudalåga,
Men han värms af den.
Säg oss, säg oss är du ej den samma
Känd som himlens eller snillets flamma,
I en sol som i en Leopold.
När Vesuvens barm, när hjeltens ryter
Är det icke samma kraft som bryter
Ut med samma våld?
Och när Luna mellan molnen flyger
Är hon icke Sorgens bild som smyger
Till den graf dit den begråtne gick?
Då Cytheres stjerna quällen bådar,
Är det icke samma eld jag skådar
I min Annas blick?
— 1G1 -
11—’J31749. Tegnér. Sami. skrifter 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
