Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asatiden.
Du sofver, Heimdal, son af de nio mör,
och Gulltopp hvilar, och Gjallarhorn roslas och liger.
Till Himminborg syns mer ingen slig som för,
och Surturs slägte ovaktade Bifrost bestiger.
Ack! fordom var dock din sömn som fäglens lätt;
från himlens ända ditt spejande öga såg alla,
och ingen ann än saliga Gudars ätt
beträdde bryggan, som leder lill höga Valhalla.
Der red Valfader, så högväxt som stjernströdd natt,
som ljuset enögd, på åltafotade springarn.
Den vise korpen på milsbreda skuldran satt,
och allting visste den vingade tidningsbringarn.
Och Thor sig reste på knakande vagn, så hög;
och fyllde bältet med åskor och blickade mulen.
Fram öfver bron det vrenskande spännet flög,
och gnistor stänkte, som stjernor, från lågande hjulen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
