Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oeh Tempelsångarn med sin Davidsharpa
och Gylles Bard, cn mäktig flod som brusar
emellan Nordens berg. Dess källa är
i Asaverlden, djup som Urdarbrunnen
der gudar samla sig till Tings oeh Nornan
med sköld oeh griffel blickar ner i vågen.
Aek der är mången än som kunde rädda,
men hvarje örn bor enslig på sin klippa
och sväfvar sorglös från dess höjd oeh badar
sitt breda hjeltebröst i solens strålar.
På fjäderfänan skrikande der nere
vill ingen akta tills den skockat sig
och tusenfaldig all dess svarta yngel
far upp och skymmer solen med sitt moln
och döfvar örat med sitt hesa läte,
oeh så gå Sång och Vett och Ära under. —
Oeh dock — der klappade i fordna dar
ett fritt, ett väldigt hjerta uti Norden.
Som Nordens himmel var dess tanke klar
från bergens höjd dess skarpa ögonpar
såg genom himlarna och öfver jorden.
Nu fjettrar man den frie Gudason
lik barnet stafvar han Systemets lexa
från tidens stora Hospital ett lån.
Ack! allt det galna införs utifrån
fast kraft och klarhet inom landet vexa.
En gnista deraf står oss doek igen
ej quäfd, fast bortskymd utaf mörkrets liga.
Den skall du icke släcka, ungersven,
så länge Nordan renar luften än
och fjellens spetsar öfver molnen stiga.–––––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
