Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vak upp, Virginias sångare, vak upp!
Du ljusets, färgernas och lifvets man!
I tretti år du stridt med blanka vapen
för smak och språk och sång och vett i Norden.
I deras namn jag kallar dig i dag.
Hvi slumrar deras Riddersman, hvi hvilar
hans goda svärd, se fienden är när
och stormar rasande och lyfter strafflöst
de fräcka händerna mot helgedomen.
Skall den förstöras, skall ett dårhus stiga
opp ur dess grus? Skall manligt vett och konst
ur Manhem fly för dagens feberdrömmar?
Vak upp! Ej alla hata ljuset än
ej alla skjmifa på nationens ära,
och Febi silfverbåge späns ännu
af andra händer än de skändeligas.
Plantera högt din fana, låt den hvifta
sin örnevinge uti Nordens solsken
och ung och gammal skola trängas kring den.
Med korsad skullra och med vigda spjut
vi vilja samlas till ett bättre korståg.
Se redan sänks din sol och dagen grånar
dag är det nog dock än att vinna slaget.
Se Konstens Genius är bland dina svurna.
Ännu som förr han vid din sida står,
den purpurbältade, den gudaburna
med tidens vagga och med tidens urna
och evighetens ring kring sina hår.
På skullran rasslar kogret, fullt af pilar,
det visa löjet leker kring hans mund.
Men skarp som solen strålar ögats rund
och harmfullt allvar på hans panna hvilar.
Se, segrarn vredgas, Pythoguden lik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
