Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ideer), dels i nationens äldsta fabulösa Historia. Den var
härigenom aldrig något religiöst system oeh hade i det
hela föga någon Dogmatisk sida. Christendomen åter var
en stiftad religion, som innehöll trosartiklar oeh
lefnads-lära, och som dels genom sin natur, dels genom sina
Comen-tatorer hastigt måste antaga ett Dogmatiskt utseende och
fastna till System. Till sitt ursprung äro de således
väsendt-ligen skilda. Ser man åter på deras caracter, så är
skillnaden ännu större. Grek. M. var Polytheisme; himmel och
jord var befolkad af högre oeh lägre Gudar; hvarje
naturfenomen, hvar flod, hvar källa hade sin egen gudavarelse.
Härigenom var menniskan liksom närmad gudomligheten,
afståndet dem emellan var mindre, gudarne vandrade ofta
omkring bland menniskorna oeh försmådde ej deras gåfvor.
Derför var också caracteren af deras dyrkan mindre fruktan
än tillförsigt. Christend. deremot lärde Monotheism.
Mellan gudom och mensklighet var ett ofantligt svalj befästadt.
En allsmäktig Gud bodde osynlig och formlös i evigheten;
den öfriga naturen var död, en liflös klump. Grek.
Mytholo-gien innehöll få moral, föreskrifter; sinliga nöjen voro ej
förbjudna; Gudarna delade dem sjelfva. Christendomen åter
predikade försakelse, köttsens korsfästelse samt med alla
dess lustar och begärelser; den förklarade fåfängligheten,
ja gudlösheten af all sinnlig njutning, all jordisk glädje, och
ansåg i allmänhet hela lifvet såsom en beredelse till döden.
Med ett ord, Gr. M. lärde menniskan att med lust och glädje
blieka ut omkring sig, att lefva i den yttre naturen och
uppfatta dess sinnliga skönheter. Christendomen deremot dref
menniskan liksom inom sig sjelf, bjöd henne se in i sitt eget
hjerta och vända ej blott sina ögon utan ock sin håg från
verlden; den yttre skönheten var, om ej syndig, åtminstone
likgilltig. Gr. Myth. hade alltså i det hela en vida gladare,
ljusare caracter, christ. åter en mera mörk och dyster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
