Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Begge uttrycka sin caracter i sina Tempel. De grekiska öppna,
glada, vänliga, prydda med alla konstens skönheter; de
christna, efter Göth. Architecturen dystra, mörka som
grafven, tunga, öfverlastade med osmakliga sirater; men
deremot ofta genom sin massa imponerande och sublima genom
sin djerfhet. Om Grek. uttryckte idén om det sköna, så
uttryckte åter de Göth. idén om det sublima. För öfrigt
är här naturligtvis ej frågan om christendomens
ursprungliga och genuina caracter; i den ligger ingen dysterhet,
ingen munklefnad; den andas tvertom lugn och glädje;
men denna glädje är mer himmelsk än jordisk, mer
con-teinplatif än aesthetisk. Här är blott frågan om huru den
flere secler igenom uppfattades, och hvad verkan en sådan
uppfattning haft på menniskobildning och konst.
Denna verkan kunde ej undgå att vara betydlig. En
dystrare, indragnare ande utbredde sitt flor öfver
mennisko-sinnet och följakteligen äfven öfver konsten. Den trängdes
tillbaka från den yttre Naturen, som ändå ej var annat än
förgänglig, och menniskan blickade in i sitt eget hjerta.
Den yttre verlden var en blott skugga, en drömbild med
bedrägliga och fåfänga former. En inre verld bildades,
hvari konsten rörde sig, lefde och hade sin varelse. Den
antog härigenom en djupare, mera reflecterande, mera
idealisk caracter. Det objectiva i konsten måste lemna
rum för det subjectiva. Menskobildningen hade fått en
ny, helt olika riktning. En ny Epok för konsten börjades. —
Använder man nu detta som i allmänhet blifvit
an-fördt, på Episka Poesien särskilt, hvarom här egenteligen
är fråga, så är lätt att inse hvilken skiljaktighet härigenom
måste uppkomma. Det är onekligt att Gr. Mythologien
var för all bildande konst och således äfven för Ep. Poesien
högst gynnande. Ett ep. Poem kan föga tänkas utan
my-thologie. Ty allt episkt poem är historiskt, och Historien är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
