Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sesthetiska framställningar kunde hon blott genom sin sinliga
skönhet få ett rum. Hela hennes inre värde öfversågs, eller
rättare, detta låg, genom det sätt hvarpå hon behandlades,
ännu outvickladt, som blomman i knoppen. Ett liberalt
umgänge med Fruntimren som hos oss tempererar sedernas
råhet och passionernas vilda utbrott, var för dem okändt.
Häraf kommer också till en stor del den våldsamhet och råhet
i all Passion som vi finna hos Homérs hjeltar, och i allmänhet
hos alla nationer hos hvilka quinuan är förnedrad eller
åtminstone ej spelar annat än en subordinerad röl.
En följd af detta quinnans behandlingssätt var äfven
den olika åsigten af kärleken hos de nye och gamle.
Den var hos de gamle blott djurisk drift, utan all moralisk
förädling. I konsten kunde den således icke ingå, eller
åtminstone om den der framställdes var det nästan uteslutande
i blott djurisk gestallt. Detta gäller icke blott om Homer
utan äfven om alla Grekiska och Romerska Poeter utan
undantag. Kärleken är hos dem alla blott köndrift. Först
i sednare tider, och då riddar espriten utbredde sig öfver
Europa, målades kärleken annorlunda. Den blef ett
grunddrag i hela den moderna poesien, och spelar deri en
hufvud-rol. Den är här icke den djuriska driften, utan en svärmande
idealisk känsla, ett förgudande icke blott af quinnans behag,
utan äfven af hennes dygder, ett blindt öfverlåtande åt
hennes godtfinnande, en evig, svärmande längtan. Med ett
ord kärlekens poetiska sida är fattad. Från denna idé
utgick vid konsternas upplifvande all Europeisk modern Poesi.
Intet skaldeslag finnes hvari deu ej är den herskande.
Petrarchas lyriska sånger ha intet annat ämne än en sådan
kärlek. Tassos, Ariostos och nästan alla nyare Epopeer äro
fulla af dylika föreställningar. Franska Tragedien är
väsendteligen ingen ting annat än en kärleksintrig. Hela
den nyare Romanen lefver blott af kärlek, liksom Cameleonten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
