Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefver af vind och väder. — Huru man i öfrigt må tänka
om en sådan idé, om man också anser den för svärmeri och
öfverdrift, så mycket är åtminstone visst att härigenom
en helt ny spher för konsten är öppnad, och att den moderna
Poés. häraf väsendtligen fått sin utmärkande, subjectiva
caracter. Ty blott härigenom kunde Poesiens förening med
den finare menniskokännedomen lyckas. Kärleken på detta
sätt betraktad är i sig sjelf menniskohjertats poésie; oeh
härigenom blef ej blott den yttre sinnliga skönheten, utan
men-niskohjertat med alla sina finaste känslor gjordt till thema
för konsten. All Passion, utom kärleken, är för Phantasien
ett svårt och oböjligt ämne att bearbeta. De måste poetiskt
omsmältas för att ej genom sin tillbakastötande Natur störa
det aesthetiska intrycket. Kärleken deremot är ett
tacksammare ämne; man behöfver blott att hålla fast dess
drömmar oeh utbilda dem. Ämnet är i sig sjelf idealiskt, och det
kommer vidare blott an på formen oeh iklädningen. Men
skall denna ej bli allt för enformig, skall kärleken ej i sesth.
framställning, liksom i allmänna lefvernet, förtära sig sjelf,
så måste den förenas med sådana föreställningar som
uppkomma dels af dess collision med andra passioner, dels med
menniskans moraliska natur, med dess pligter, dess ära o. s. v.
På detta sätt förstod t. ex. Shakespear (en mästare i att
sönderdela alla passioner i sina Elementer och unique i sitt
slag liksom Homer i sitt) att i Tragedien införa kärleken
med alla sina sophisterier, alla sina svärmande behag. På
ett annat sätt spelar kärleken i Franska Tragedien (hos
Racine oeh Corneille) en hufvudröl genom de finaste
teckningar af striden eller föreningen mellan ridderlig kärlek
och ridderlig ära. Men på detta sätt kommo en mängd
psychologiska sanningar hvarmed hos de gamle knappast
philosopherna sysselsatte sig, i poetiskt omlopp. Poésien
ryckte Philosophien allt närmare och närmare. Den blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
