Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resonnerande, psychologisk, subjectif, och sysselsatte sig
vida mera med menniskans inre än med den yttre Naturen.
C) Skiljaktighet i Lärdom och Critisk bildning i synnerhet
hos Poeterna. — De gamles uppfostran och hela bildning
var helt olika med vår. Vi hämta större delen af våra
kunskaper ur böcker. Hvad åter de gamle visste, det visste de
af egen erfarenhet, af egen åskådning eller åtminstone
genom andras mundteliga berättelse. Derföre var också deras
kunskap mera omedelbar, klar och liflig, den var, så att
säga, mer deras egen, och i samma mån måste äfven
förmågan att tydligen och lefvande framställa den, vara större.
Detta gäller i allmänhet. Hvad Poesien särskilt angår, så
finnes bland de moderna Poeter föga någon, som ej haft
en lärd uppfostran. I synnerhet har på alla moderna poet.
producter Critiken haft ett synbart inflytande. Ingen i
sednare tider som allvarligt idkat poesi eller åtminstone
ganska få, ha idkat sin konst blott efter naturlig drift, utan
äfven efter reglor. Äfven i de friaste skapelser röjer sig ofta
detta afseende på reglorna, i vissa Nationers Poesi, t. ex.
i den Fransyska, ända till carricatur. Härigenom måste
också inträffa, hvad som verkeligen inträffat, att den moderna
poésie måste synas mera som konstproduct, de äldres mera
som naturproduct. I Grekland föregick konstens practik
dess Theori, hvilket också är den naturliga ordningen; ty
en konsttheori är ej annat än en recension af snillets olika
skapelsesätt; konsttheorien står till konsterna i samma
förhållande som Gramatiken till språken; man hade språk,
innan man hade Gramatikor. Ty det bör märkas att
sesthe-tisk production ej är en blott förståndsactus, ett bildande
efter begrepp, utan förutsätter en förmåga som öfverstiger
blotta förståndets gränsor, och rör sig i en verld dit man ej
kan hinna med blotta begreppet. Derför är äfven all konst-,
theori, Poetik m. m. i sitt väsende negatif, och kan endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
