Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odling. Derföre kännas ock dessa alltid säkrare af språket,
än af den ofta ovissa eller ofullständiga Historien. Hvem
igenkänner icke i Grekiskans muntra och lifliga gång den
raske, lättrörlige, finkänslige Greken? Så, tänker man, så
måste Gratierna hafva talat. Dessa lätta, sväfvande ljud
måste hafva hörts från de Olympiske Gudarnes läppar. Dessa
lena, klingande ord måste tillhöra Ioniens milda himmel
eller Tempes lyckliga dalar.
Ett helt annat lynne visar Latinska språket. Romrarne
äro Historiens jättar; ett kraftigt, mergfullt menniskoslag,
dristigt och verldsomfattande i sina planer, och ihärdigt i
deras utförande. Hos ett sådant slägte söker man förgäfves
de lenare dygderna eller skönhetens mildare känslor. Den
eviga stadens förste invånare voro röfvare; och ett tycke
af råhet och oböjlighet qvarlådde alltid vid detta folk,
äfven sedan det antagit andra Nationers seder och bildning.
Man behöfver endast påminna sig de Gladiatoriska spelen,
som älskades med raseri äfven under Roms mest bildade
och förfinade tidehvarf. Folket med de blodiga händerna,
med den dystra pannan måste tala ett helt annat språk,
än den menskligare, gladare Greken. Latinen röjer sin
Nations säkra och fasta lynne. Det är i hela sin Mekanism
bestämdt; det är liksom Romerska Senaten svårt att böja
och har endast få och oviga sammansättningar. Dess gång
är högtidelig, dess ljud äro rena som klangen af blottade
svärd. Det är hjeltarnes och kraftens språk. Öfver allt
tycker man sig se och höra den väldige verldsstormaren,
som med svärdet i hand vandrade öfver jorden, tills han
sluteligen föll, ett offer för sina egna gigantiska utsväfningar.
Jag förmodar icke, att denna korta earacteristik öfver
de Classiska Språken skall kunna anses främmande för mitt
ämne. Jag hoppas tvertom, att den, om också ofullständigt,
visar hvad jag egenteligen ville visa, att dessa Språk hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>