Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en präktig pelare under hela den följande berättelse,
hvilken liksom hvilar derpå, och med sina enskiltheter
upplyser och förklarar det allmänna i satsen. Ofta nyttjar han
dem som en brygga hvarpå han öfvergår från ett ämne till
ett annat, en föreningslänk mellan de skilda partierna. Men
alltid uttrycker han dem i korta och liksom afbrutna ord,
i en profetisk och orakelmässig ton. Liksom Gudens trefot
i Delphiska templet, så stå Pindari Gnomer dunkla och
mystiska i den präktiga byggnaden af hans sånger och ge
betydelse och högtidlighet åt det hela.
Pindarus är vidare utmärkt för sitt bildrika språk,
(figuris, Quinct). Allting, äfven der ämnet är episkt och
berättande, är hos honom bild och sällan eller aldrig framstår
Begreppet naket utan alltid omklädt med en poetisk mantel.
Derföre liknar han också sjelf sina sånger vid ett galleri
af talande stöder. Men hans bilder äro icke af det vanliga
och förslitna slaget som en hvar med måttlig beläsenhet
och talang kan hämta från den poetiska allmänningen, de
äro tvertom utmärkta genom sin nyhet, kraft och
dristighet. Ofta förefalla de oss hårda, öfverdrifna och dunkla,
det sednare troligtvis oftast genom bristande kännedom af
språket, ty Tropen beror på ordets primitiva betydelse,
och denna är i mänga ord förlorad. Vi känna dessutom det
lyriska uttrycket nästan endast af Pindarus. Mänga
upplysningar derom kunde man vinna, i fall man hade quar
Pindari Dithyramber, ett slags sånger som under halft
rus afsjöngos vid Bacchi fester, och hvarom Horatius:
— per audaces nova Dithyrambos
Verba devolvit nuinerisque fertur
Lege solutis.
Då denna skaldeart tyckes ha nått sin högsta
fullkomlighet under Pindari tid, och bland de gamle är utmärkt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
