Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig dock sakna sjelfständighet. Hela hans poetiska bana
är nästan ej annat än ett beständigt vacklande mellan
skiljaktiga former, ett slags Barometer på tidens poetiska
bildning. Andra delen af hans Rimbreve utkomma i dessa dar.
Han har äfven diktat nyligen ett Ode: Das neue
Alexanders-fest, Alexander dem Grösseren gewidmet. Med
Oehlenschlä-ger ligger han beständigt i fejd. Denne sednare skrifver på
en ny Tragedic Hugo von Rheinsberg. Hans Comedier,
Kanariefuglen och /Erlighed varer laengst, äro, så vidt jag
förstår, alldeles misslyckade. Han har der fallit alldeles
utom sin sfer, som jag också ärligt sade honom. För det
Tragiska åter är han väl det första nu lefvande hufvud i
Europa, sedan Schiller är död. Nyerup arbetar på en
fortsättning af Wormius, och bad helsa dig. En högst
märkvärdig bok är Grundtvigs Verdens Krönike, den jag
recom-menderar dig att läsa. Mannen är ett geni, som förlorat
förståndet. Wedel Simonssons afhandlingar öfver
National-Historien äro äfven intressanta. Molbechs Ditmarskerkrig
berömmes i Danmark mera än jag tycker det förtjenar.
Han har i Köpenhamn utspridt Hammarskölds öfversigt
öfver Danska Litteraturen, som efter vanligheten är ensidig
och illiberal, och hvarmed alla partier i Danmark voro
missnöjda. Schack Staffeldt träffade jag också, och ingenting
föreföll Danskarna så löjligt, som att H. uppsatt honom
vid sidan af Oehlenschläger. Härför har han förmodligen
att tacka sin anhängighet till en viss poetisk schola, hvars
stiftare riktigt nog hade mycket genie, men hvars fleste
anhängare äro i det poetiska fullkomliga nulliteter, om jag
annars ej är allt för blind. Jag har med glädje hört, att
Atterbom börjat öfvergifva Karbunkelpoesien och vänder
sig till något bättre, än att ansa ett träd, som ingen rot har,
— Ett af tidens tecken är förbjudandet af Wallmarks
Journal, som här berättas för säkert. Jag önskade blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
