Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade för sig, och att den så kallade nya skolan kunde vara
eller åtminstone betyda något helt annat, än de flesta af
dess skolgossar. Men man bedömde hvarken rätt det
gamlas värde eller det nyas sträfvande. Nationens ypperste
män, i känslan af den orätt som skedde dem, drogo sig
overksamma tillbaka inom förskansningarna af sin gamla ära,
och förhärdade sig i grundsatser och manér, som de
möjligtvis annars skulle öfvergifvit, eller åtminsone ej uteslutande
gillat; och de yngre, som ej heller någon rättvisa kunde
få, störtade sig i allt vildare och vildare utsväfningar.
Jag känner i sanning ingenting andelösare, halfvare,
obestämdare än hela denna polemik, sådan som den, med
få undantag, blifvit förd ibland oss. Det var hvarken
lek eller strid, hvarken qvickhet eller djupsinnighet,
hvarken skämt eller allvar. På ena sidan framtågade den
nya uppenbarelsens hjeltar, alltid i full metaphysisk
rustning; men det var sällan någon lefvande arm, som
förde klingan, och intet hjerta klappade under harnesket.
På andra sidan såg man deras motståndare, idel lätta
trupper, bokstafliga Gymnosophister, ett slags Athleter, som
åtminsone deri liknade forntidens, att de kämpade nakne.
De räknade i synnerhet på löjet och sarcasmen; men först
och främst vinner man intet slag med blotta glädjesalfvor;
och för det andra är det rätta löjet allvarets dotter, och
ingen skrattar väl, som icke äfven, när så fordras, kan
vara allvarsam. Härtill kom äfven, och detta var
hufvud-saken, att under masken af smakens och förnuftets
häm-nare mången trodde sig igenkänna endast det gamla,
välbekanta upplysnings-systemets vapendragare, som med det
nyas störtande endast åsyftade återställandet af
grundsatser, hvilkas löslighet man börjat att inse, och hvilkas
ensidighet var förhatlig för hvarje ädelt sinne.
Och sålunda tyckes den ovissa, chaotiska tiden alltjemnt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
