Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vackla mellan det liflösa ganla och det utsväfvande nya.
Återstode oss ingenting annat, än valet emellan begge
dessa ytterligheter, emellan det forna Bildstormeriet och
den nymodiga afgudadyrkan, emellan det adcrtonde seklets
hjertlösa upplysning och det nittondes hufvudlösa svärmeri:
— återstode oss ingenting annat, än valet mellan dessa, i
sanning, jag vet icke, huru vi utan att rodna skulle begå
Luthers minne; jag vet icke huru vi skulle uthärda hans
blickar, fulla af lefvande tro, men också af förnuftig
klarhet; jag vet icke hvad vi i dag skulle svara hans allvarliga
gestalt, som hotande stiger framför oss och frågar, hvad
vi gjort utaf hans verk? —
Men det är icke, det kan icke vara sålunda. Vill man
kalla allt det philosophiskt, som omfattar och bestämmer allt
det inre hos menniskan, hela hennes sätt att tänka och
se, att tro och hoppas; så är visserligen våra dagars
brytning en philosophisk, och, så vidt jag förstår, en brytning till
det bättre. Nemligen i all philosophi, som antingen bildar
eller åtminstone föreställer sin tid, är det hufvudsakliga,
i min tanka, icke sjelfva systemets innehåll, eller de
påstådda upptäckterna, som lätteligen kunna vara falska,
och vanligen äfven äro det. Philosophien är som Ceres i
fabeln. Med facklorna i hand söker hon Öfverallt sin
förlorade dotter, och finner henne knappast förr än hos Pluto.
Det kommer mindre an på hvad den eviga sökerskan tror
sig hafva funnit, än på vägen, som hon går för att finna
det. Det vigtiga är icke systemets sanning eller falskhet,
för sig sjelf betraktadt (såsom sådant stadnar det gerna
inom skolväggarna), utan den åsigt af verlden, som ligger
till grund derföre, och förhållandet till hvad som äfven
utom systemets område är dyrbart och heligt för
menniskan. Man kan således tvifla på den herrskande
lärobyggnaden, såsom lärobyggnad betraktad. Man kan tänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>