Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urskillning ett bland kännetecknen på lärdom: i sanning min
Herre, det skulle ej finnas någon Facultet i Europa, ej en
gång den vidtberömda i Rostock, som ett ögonblick skulle
tveka att blott för Edra anmärkningar bevilja Er
Magister-brefvet. Jag vill ej tala om det plumpa och förolämpande i
att säga till en hel Corporation att de fleste af dess medlemmar
sakna urskillning och sundt förnuft. Jag förbigår oblygheten
att låta trycka en dylik beskyllning vid ett Lärosäte, der
en mängd personer lefva som deraf borde finna sig sårade,
om en Anmärkare som Ni verkligen kunde såra dem. Men
jag frågar Er endast: kan man på ett grymmare sätt
blottställa sin egen urskillning än då man påstår att sunda
förnuftet är en sällsynthet ibland Yettenskapsidkare? Ty är
det sunda allmänna menniskoförnuftet i sig sjelf något
annat, än det vettenskapliga, ehuru riktadt åt ett olika håll?
Vettenskapen sjelf, är hon någonting mer eller mindre än
just detta samma förnuft som fått en högre odling och
samlar sina undersökningar till ett sammanhängande helt?
Är följakteligen icke sunda förnuftet endast en lägre
utvecklingsgrad af det vettenskapliga, och alltså ett
nödvändigt villkor derföre? Den som således yrkar att det är
sällsynt att träffa sundt förnuft hos Vettenskapsidkare eller
lärde, den kunde med samma skäl yrka att det är sällsynt
att finna en Målare som ej är blind, eller en Språkmästare
som ej är döfstum. Det behöfdes inga hvälfningar i
Vettenskapen (som Ni tyckes föreställa Er) för att återgifva de
lärde deras förlorade sens commun. Jag känner ej någon lärd,
som förlorat det. Men väl känner jag några Ynglingar,
som genom ett tanklöst upprepande af oförstådda
Vetten-skapstermer slutligen lyckats att alldeles förqväfva den
gnista af Modervett Naturen förspillt på dem; men det har
aldrig fallit mig in att räkna dem till det lärda ståndet,
annorlunda än som en parodie deröfver. Väl känner också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
