Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten oeh hans enskilta tycken voro ej utan inflytande på
den unge Skalden. Men derjemte fästade han sig vid sin
Kungliga Välgörare med en innerlighet, en hängifvenhet,
som blott ett ömt och ädelt hjerta kan fatta. Han såg i
honom ett slags högre väsende, som han väl vördade, men
derjemte älskade med förtjusning. Allt ifrån början hörde
han till dess förtroliga krets, utan tvifvel den snillrikaste
umgängeskrets som någonsin funnits i Norden, och der
alldeles ingen annan rang gällde än snillets. Grefve
Oxenstjerna fästades nu för alltid vid hofvet, der han icke
blott af Regenten utan äfven af alla andra var älskad för
sin fromliet och sitt milda lynne, beundrad för sin flödande
qvickhet och nästan oumbärlig genom sin Skaldegåfva.
Denna sednare anlitades också ofta, kanske oftare än
efterverlden skulle ha önskat. Emedlertid finna vi honom äfven
under denna tid i Statens högsta Embeten. Han upphöjdes
till Svea Rikes Råd, efterträdde den berömde Creutz som
Kansli-President, åtföljde, såsom Chef för utrikes ärenderna,
Konungen i första Finska fälttåget, innehade sedermera en
plats i den under kriget tillförordnade Regeringen, och
utnämndes slutligen, kort före Konungens död, 1 ill
RiksMarskalk.
Men med Gustaf III:s död var också Solen försvunnen
ur Grefve Oxenstjernas lefnad. Hans Embete qvarhöll honom
väl ännu för en längre tid vid Hofvet, men han igenkände
der ej mera sin ungdoms Gudamakter. Äfven Embetsbanan
öfvergaf han, och endast som Ordens-Kansler fortfor han att
bekläda ett offentligt kall. Han drog sig allt mer och mer
tillbaka i det enskilta lifvets lugn. Ack! vi veta alle,
huru väl ändå bekymret hittade vägen till hans ensliga
boning. I de sednare åren, i synnerhet efter förlusten af
en älskad Maka, lefde han i afsöndrad indragenhet, endast
med sina minnen och sin lyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
