- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 3. 1817-1821 /
224

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de (efter hvad Skalden säger) ej låta fästa sig i band, utan
försvinna när man vill trycka knuten till. Med ett ord,
icke blott Hoppets spegel (efter Skaldens uttryck), utan
äfven diktens egen hänger här dallrande på ett silkessnöre;
och de etheriska varelserna dansa fram och tillbaka deruti.
Hela stycket är en verklig Sommarnattsdröm, en syn i
molnen; och efter snart fyratio års förlopp, efter allt det
sköna som Svenska Poesien under denna tid frambragt,
står det ännu på sin luftiga höjd, ensamt och utan like i
vår Vitterhet.

Sången öfver Ödet behandlar ett svårt ämne. Hvarken
genom arten af sitt snille eller sin bildning var Grefve
Oxenstjerna stämd för det slags reflexionspoesi, som här
varit på sitt ställe. Det fattas visserligen icke detta Poem
flera träffande drag och enskilta skönheter; men de synas
mig falla som blixtrar i natten, och man ser dervid
egentligen ingenting annat än — mörkret. Det hela är för
tungt, för dunkelt; det flyter tillsammans för läsarens ögon,
utan att qvarlemna någon klar bild i hans sinne.

Så mycket skönare synes mig deremot det äldre Poem,
som i en sednare omarbetning är bekant under namn af
Oskuldens Religion. Ty här framställer Skalden i
förunderlig klarhet hela sin milda lefnadsvishet, hela sin åsigt af
det menskliga lifvet i dess högsta och vigtigaste
förhållanden. Här är den Evige och Hans rådslag icke något
föremål för hans forskning; icke med tankan vill han fatta
det oändliga, utan med det rikare hjertat; han vill icke
begripa dess väsende, men endast älska och tillbedja dess
godhet; ty begreppet är armt, men kärleken är himmelens
faddergåfva till jorden och ovansklig som sitt ursprung.
Jag lemnar åt dagens Vise, som så lätt förklara menniskan
och naturen, att förakta detta resignationssystem såsom
alldagligt och ovärdigt deras filosofiska höghet. Men, man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:16:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/3/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free