Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kompliment, eller rättare en kedja af komplimenter,
visserligen med en lycklig och ofta sinnrik vändning, men sagde,
som det synes, snarare af vännen eller hofmannen, än af
Skalden. Tonen är i allmänhet jollrande, men formen
kanske icke alltid så lätt, som man af det flygtiga innehållet
skulle väntat. Korteligen, dessa dikter äro till större delen
snarare att anse som bref från en Skald än som egentliga
Skaldebref i högre mening; det är snarare snillets
umgänges-språk, än dess sång som man hör uti dem. Emedlertid
förer denna flod äfven sin poetiska gullsand. Sådan är
t. ex. i Brefvet till Toll den med sann poetisk glättighet
utkastade målningen öfver Skaldens egen död och
begraf-ning. Sådan är i Brefvet till Fröken Uggla den burleska
beskrifningen om lefnadssättet i Finland, i motsats emot
Hoflifvet. Sådan är i Brefvet till Hagström den snillrikt
fantastiska teckningen af Manilla, dess öden och
förvandlingar. Men hvad som så väl i detta Skaldebref som i de
flesta af Grefve Oxenstjernas flygtiga dikter fäster läsaren,
det är det glada skämtet och den lefvande qvickheten.
Han hade dessa Gudabarn alltid tillhands, icke blott i
umgänget, utan äfven, så snart han ville, i Sången. — Det
har varit en tid i vår Vitterhet, då man öfver höfvan
uppskattade qvickhetens värde och ville upphöja henne på en
thron, som egentligen tillhör högre krafter. Nu åter tyckes
man hafva förfallit till en motsatt ytterlighet. Man
föraktar, eller åtminstone låtsar förakta henne, och vill inom
konstens område knappt unna henne en vrå för att dö.
Men häri handlar man både oklokt och orättvist. Oklokt,
emedan qvickheten är ett lättfärdigt barn, som gerna
roar sig på sina vedersakares bekostnad. Orättvist, emedan
hon har sin naturliga plats i Poesien, icke blott i det
egentligen komiska, utan äfven i alla sådana Skaldearter,
der Sångmön, om jag så får uttrycka mig, går till fots,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
