Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke med afklippta utan med nedfällda vingar, eller der
skalden bildar endast i half-upphöjdt arbete.
Qvickheten är i diktens verld icke den höga Himla-drottningen,
icke Juno med spiran; utan hon är hennes budbärerska,
den skiftande Iris, som i himlabågen stiger ner till jorden.
Då snillet fattar tingens väsende i deras himmelska
skönhet, så leker qvickheten med deras jordiska förhållanden.
Hon uppfinner, men en likhet; snillet skapar, men en verld.
Hon diktar verkligen, men det är ett Epigram. Hon gör
verkliga upptäcksresor, men det är intet fast land, blott
Sporadiska öar som hon finner. Derföre har en berömd
Författare .träffande kallat qvickheten för en fragmentarisk
genialitet. Hon är icke snillet sjelf, men hon är alltid
snillrik. I Grefve Oxenstjernas flygtiga Poémer drifver
denna qvickhet Öfverallt sitt muntra spel. Men hon är
icke bitande, endast glad, ett ystert, men icke ett
van-artadt barn, med ett fromt hjerta, och upptuktadt af
Behagen.
Af en ännu mera rent tillfällig anledning än
Skaldebrefven äro de till större delen i Dramatisk form författade
dikter, hvarmed Grefve Oxenstjerna vid flera tillfällen
lifvade glädjen och högtidligheterna inom Hofvet.
Författaren har sjelf insett och anmärkt, att de ej böra
bedömmas som egentliga Dramatiska arbeten; och en sådan
dom skulle de väl också icke kunna uthärda, vore det
också endast för den vanligtvis allegoriska formen, hvilken
dock ingalunda hör till Scenen. Ty äfven så skön som
allegorien är t. ex. i Hoppet, der de lätt bildade gestalterna
blott flygtigt framskymta, äfven så opoetisk är den t. ex.
i Hjeltedikten, der de på fullt allvar införas såsom
handlande. På scenen i synnerhet, der den prosaiska tomheten
af det begrepp, de skulle försinnliga, framställes icke blott
för åskådarens inbillning, utan till och med för hans ögon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>