- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 3. 1817-1821 /
247

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bekant, att bägge dessa Aorister, enligt den nya
Conjuga-tions-theorien, anses som Imperfeeta af obrukliga
präsential-former på och rjf.ii, ehuru Prof. Dahl utgaf dem

för Imperfeeta bildade af Präterit. Pass. Dessa bägge
Imperfeeta eller Aorister finnas äfven (s. 76) upptagna
och conjugerade genom alla Modi; men derefter
förekommer (s. 77) följande oväntade anmärkning: »af dessa har
den förra formen (énijv) ensamt fått passivisk betydelse,
och har derföre i Paradigmet blifvit upptagen under namn
af passivisk Aoristus». Häraf måste då nödvändigt följa,
l:o att formen på ijv (Aor. 2) alltid och uteslutande skall
hafva passiv bemärkelse; 2:o att formen på örjv (Aor. 1)
antingen alltid, eller åtmindstone merendels, hade en annan
betydelse, och af denna orsak blifvit utesluten från Passivum.
Men bäggedera är fullkomligen ogrundadt. Ty först och
främst kan Aor. 2, äfven så ofta som Aor. 1, förklaras
reci-prokt, t. ex. i åmjÅÅaytjv, öraÅtjvcu; och för det andra
är i Aor. 1 icke den reciproka, utan just den passiva
bemärkelsen åtmindstone den vanligaste. Verkliga förhållandet
med bägge dessa Tempora är, att de väl i några ord, i
anseende till den lätta öfvergången från passiv till reciprok
bemärkelse, antaga den sednare, men i de ojemförligt flesta
fallen bibehålla den förra; och det är också ingalunda för
bemärkelsens skull, utan endast för den activa ändeisen,
som de efter Hemsterhuysiska systemet utslutas från
Passivum. Men då man nu på sitt Paradigma upptager ett
af dessa Tempora, så gifves alldeles ingen förnuftig orsak
att utesluta det andra, som förekommer äfven så ofta och
i samma bemärkelse; ja, det är så mycket origtigare, som
den så kallade Aor. 2 Pass. i sig sjelf svårligen torde vara
annat, än ett lenare uttal af Aor. 1.

Sålunda ser alltså den Grekiska Conjugationen ut hos
Hr H. Det är verkligen ogrundadt, hvad han uppgifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:16:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/3/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free