Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem han klandrar, nu Melusina och Pelle Båtsman, dem
han berömmer. Han kan ej hvila, ty han är Litteraturens
Brandvakt, som går omkring och vill släcka ljusen; han
kan ej tiga, ty han är den förderfvade tidsandans echo.
Han är som ett nyfödt barn: så framt det lefver, skriker
det; han är som en dissonance: den är blott till derigenom
att den låter illa. Rec. väntar således ingalunda att bringa
honom till tystnad; han väntar tvärtom att ännu en gång
se sig besvarad med skäl, hämtade ur Grammatikens
apo-cryphiska böcker, och med uttryck, hämtade från
drängkamrarna. Men i denna sak anser han ej mödan värdt
att vidare ingå i något svaromål. Handlingarne i målet
ligga nu inför den kunniges ögon, och han väntar tigande
dess dom. —
Den gamle Phoebus-Apollo, den Helleniske Guden,
strålar munter och klar der ute, och rycker med hvarje dag
högre och högre upp i den växande våren. Hur skönt
blickar han ej in genom mitt fönster, hur präktigt
förgyller han ej mensklighetens ärestoder, de gamla Grekerna,
på min hylla! Ty ännu älskar han sina landsmän, han
älskar sitt modersmål, det sköna, fria, mångfärgade,
olympiska språket. Måtte han då vaka öfver dess ringa
qvar-lefvor i Norden, måtte han med vredgade pilar afhålia en
hvar, som utsträcker plumpa klåparhänder att mästra på
dess eviga byggnad!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
