Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med kransen för den tappres hår,
och der kung Carl (han liar allenast
sju och ett halft år mer än du)
med svärdet plockar kronor nu,
och gudaskönt! ger bort dem genast.
Vid femton år min moder höll
mig längre ej, med gråt jag föll
till hennes barm, och drog till Pohlcn.
I lägret sen mitt lif försvann,
och troget som en vakteld brann
det bland kanonerna och stålen.
Men såg jag fåglarna ibland
som närde sina små och smekte,
såg jag ett barn som låg och lekte
bland blommorna vid bäckens rand:
då syntes tomt mig krigets dunder
och fridens bilder växte strax
uti min själ, med gyllne ax,
med glada barn, med gröna lunder.
Och vid en stilla hyddas dörr
en flicka stod, och qvällens flamma
låg på dess anlet, just det samma
jag stundom sett i drömmen förr.
Nu på en tid de bilder fara
beständigt kring uti min själ:
jag sluter ögat och likväl
jag ser dem lefvande och klara,
och flickan som står midt deri,
hon är din spegelbild, Marie!» —
Förvirrad svarade Maria:
»I lur lycklig likväl mannen är!
Den starke ingen boja bär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
