Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lian hör från början till dc fria,
och farans tjusning, ärans glans
och jord och himmel äro hans.
Men qvinnans öde det är gifvet
410 till mannens bihang genom lifvet,
förbindningen uppå hans sår
förgäten sedan de grott samman:
hon offret är, han offerflamman
som präktig emot himlen går. —
Min fader föll i Zarens härar,
jag minnes knappt min moders bild,
och öcknens dotter växte vild
i detta slott, der slafven ärar,
i herrskarns nycker som han tål,
420 sin egen uselhets idol.
Ett ädelt sinne måste vämjas
vid väsen som så villigt tämjas.
Såg du uppå oändlig slätt
vår sköna, vilda gångarätt?
Som hjelten modig, lätt som hinden
hon hörer ingen herre till;
med örat spetsadt står hon still
och vädrar faran, vänd mot vinden,
och plötsligt i ett moln af dam
430 hon jagar öfver fälten fram,
och strider sina egna strider
med oskodd hof, och gläds och lider.
1 öcknens fria barn, hur sällt
hur skönt ert lif på gröna fält!
Så ropte jag och bad dem bida
livar gång min gnuggande Tårtor,
en betslad slaf, mig lydigt bar
vid sina fria bröders sida;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
