Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej lär lyckas för mig. Men jag hoppades dock att genom
mitt försök, huru det också utfölle, gifva en anledning för
framtida lyckligare Skalder i Sverge att på denna väg
hinna högre. Ty att den gamla Nordiska Sagan och Mythen
icke lika så väl som alla andra skulle kunna ingå som
poetiskt Element i en modern Dikt, att det Nordiska
hjelte-lifvet framför alla andra skulle vara odugligt till poetisk
behandling — detta är en så besynnerlig tanke, att väl
svårligen någon hyser den på fullt allvar. Jag är för min
del öfvertygad att den rätta poetiska anden trifves äfven
såväl bland Jättekumlen som bland Sarkofagerna, och
uppstår lika lätt ur bägge, när endast den rätte besvärjaren
kommer. En dylik är t. ex. Oehlenschläger i Danmark.
Det är sant den så kallade Gölhiska Poesien har hittills
misslyckats i Sverge; men om vi som misslyckats endast
ville vara rätt uppriktiga, så skulle vi erkänna att Thor,
Oden och Frej och alla de gamla kämparne deri äro
fullkomligt oskyldiga. Det är också sant att vi ha Mosen
och Profeterna, att vi ha Kellgren och Leopold och Creutz
och Oxenstjerna, och att vi ej behöfde några andra att
följa. Men det är icke så lätt att följa. Gustaf d. 111:s
Tidehvarf kan ej mera återkomma för Vitterheten. Det
menskliga lifvet hade dä i Norden en helt annan
Caracter, en gladare, friare, skönare. Nu är allt dystert och mörkt.
Skämtet är utdödt och glädjen känna vi nästan endast
traditionsvis. Derföre kunde Poesien då trifvas ofvan jord
oeh leka som hon bör ibland blommorna: nu åter liar hon
vändt sin håg från menniskor och sitter antingen
grubblande i de metafysiska Catakomberna, eller också drifver
hon bergshandtering och ransakar de gamla fjällarnas
innan-mäten, der Dvärgarna smida förtrollade svärd och
Drakarna sofva på guld. Men äfven dernere böra vi hoppas
att hon icke skall förneka sitt väsende, utan någon gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
