Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mötte i slagtningens natt den klingan med lågande runor.
Svärdet var vida berömdt, och af svärd var det ypperst i Norden.
Dernäst ypperst i pris var en armring, vida beryktad,
smidd af Nordiska sagans Vulkan, af den haltande Vaulund.
Tre mark höll han i vigt, och arbetad var han af rent guld.
Himlen var tecknad derpå med de tolf Odödligas borgar,
vexlande månaders bild, men af skalderna nämndes de solhus.
Alfhem skådades der, Frejs borg: det är solen som nyfödd
börjar att klättra igen för himmelens branter vid julen.
Söquabäck var der ock: i dess sal satt Oden hos Saga,
drack sitt vin ur det gyllene kärl, det kärlet är hafvet
färgadt med guld af morgonens glöd, och Sagan är våren
skrifven på grönskande fält med blommor i stället för runor.
Balder syntes jemväl på sin thron, midsommarens sol som
gjuter från fästet sin rikedom ner, en bild af det Goda,
ty det Goda är strålande ljus, men det Onda är mörker.
Solen tröttnar att stiga alltjemnt och det Goda desslikes,
svindlar på höjdernas brant: med en suck försjunka de båda
neder till skuggornas land, till Hel: det är Balder på bålet.
Glitner, den fredliga borg, sågs äfven: förlikande alla
satt der med vågen i hand Forsete, dommarn på höstting.
Dessa bilder och många ännu som betecknade ljusets
strider på himmelens hvalf och i menniskans sinne, de voro
skurna af mästarens hand i den ringen. En präktig rubinknapp
krönte dess bugtiga rund, som solen kröner sin himmel.
Ringen var länge i slägten ett arf, ty hon ledde sin ättlängd,
endast på mödernet dock, till Vaulund, räknad för stamfar.
En gång stals den klenoden dock bort af röfvaren Sote
svärmande kring på de nordiska haf, sen fans han ej åter.
Slutligen taltes det om att Sote, på kusten af Bretland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
