Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefvande satt sig med skepp och med gods i sin murade grafhög,
men der fann han ej ro, och det spökade ständigt i högen.
Thorsten förnam det ryktet också, och med Bele besteg han
draken, och klöf den skummande våg, och styrde till stället.
Vid som ett tempelhvalf, som en kungsgård, vore den bäddad
in i grus och grönskande torf, så hvälfde sig högen.
Ljus ock lyste derur: igenom en springa på porten
tittade kämparne in, och det beckade vikingaskeppet
stod der med ankar och master och rår, men hög i dess bakstam
satt en förfärlig gestalt: han var klädd i en mantel af lågor.
Bister satt han och skurade der blodfläckade klingan,
kunde ej skura de fläckarna bort: allt guld som han rånat
låg i högar omkring, och ringen bar han på armen.
Stiga vi, hviskade Bele, dit ner och kämpa mot trollet,
två mot en Ande af eld? Men halfvred svarade Thorsten:
en mot en var fädernas sed, jag kämpar väl ensam.
Länge tvistades nu hvem först af de tvenne det tillkom
pröfva den vådliga färd, men till slut tog Bele sin stålhjelm,
skakade om två lotter deri, och vid stjernornas skimmer
kände Thorsten igen sin lott. För en stöt af hans jernlans
sprungo riglar och lås, och han nedsteg. Frågade någon
hvad han förnam i det nattliga djup, då teg han och ryste.
Bele hörde dock först en sång, den låt som en trollsång,
sedan förnam han ett rasslande ljud som af klingor som korsas,
sist ett gräseligt skri: då blef tyst. Ut störtade Thorsten,
blek, förvirrad, förstörd, ty med döden hade han kämpat.
Ringen bar han likväl: den är dyrköpt, sade han ofta,
ty jag har darrat en gång i mitt lif, och det var när jag tog den.
Smycket var vida berömdt och af smycken ypperst i Norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
