Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Först hvälfver han kryptan, sin kulas bild,
från dagen skild,
med bågar som himlens så fasta.
Derefter till Romeleklint han drar,
ett berg han tar
och rycker från lossnande rötter.
Hem bär han det sedan med säkra fjät
och trampar det
i stycken med jernskodda fötter.
»Du stenblock, lägg dig, du jernkramp, håll,
väx hög som troll,
du mur som trollet har grundat!
Mitt namn vet ej munken: min dotter späd
skall leka med
hans ögon, förrn månen sig rundat.»
De väldiga murarna stiga med hast:
som jorden fast
står jättebyggd kyrka från grunden.
Och inom på mäktiga skulderblad
en pelarrad
uppstöder den höghvälfda runden.
Ren högt på dess tinnar satt jätten glad
och log och qvad:
»I kyrkan nu fattas mig föga.
Jag murar och murar, förrn sol går ner
mig munken ger
mitt namn — eller också sitt öga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
