Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag ser en annan lag i mina lemmar som strider emot den lag
som i min håg är, och griper mig fången uti syndens lag som
är i mina lemmar? Nej, det är uppsåteliga synder lian
bestraffar, synder mot bättre vett oeh vilja, brott mot
öfver-tygelse och samvete. Ho som uppsåteligen syndar, vill han
säga, han är icke af Gudi, han har förlorat sin andeliga
barnarätt, han hörer ej till Guds rike, han står under Guds
fienders herradöme. Pröfver Eder derföre sjelfva, Christel.
Åh. I behöfven inga vidlyftiga undersökningar för att veta
om I finnens i nådaståndet eller ej. Ert eget samvete måste
säga Er om I icke ha annat än ofrivilliga förseelser att
förebrå Er. De höra till den menskliga naturen och skola
af den Eviga Barmhertighcten ursäktas. Hvilken märker
huru ofta han bryter? Herre förlåt mig mina hemliga brister.
Men, fastän svaghetssynder icke just störta menniskan
ur nådaståndet, så försätta de henne likväl från en högre
till en lägre grad deruti. Ty äfven i detta tillstånd gifvas
olikheter. Derför uppmanar oekså Skriften de fromma att
ständigt tilltaga i det goda. Vexer, säger Paulus, allt mer i
kärleken, vexer till i Guds kunskap, vexer till i vårs Herras
Jesu Christi nåd. Vi kunna alltså i detta tillstånd hinna allt
längre och längre, vi kunna äfven gå tillbaka och blifva
sämre. Ju klarare och renare vårt förstånd inser de
andeliga sanningar, ju renare begrepp vi oss förvärfva, ju mer
vi tilltaga i hjertats renhet, i ädla böjelser, i gagnande
ger-ningar; ju oftare vi med tacksamhet tänke på Gud och på
den han sändt hafver, Jesum Christum, ju kraftigare denna
tanke höjer oss från stoftet till himmelen, ju mera sällan
vi snafve, ju tapprare vi stride mot det onda inom oss och
utom oss; — ju högre ha vi äfven hunnit i nådaståndet, ju
säkrare kunna vi vara om vårt benådande och om
salighetens arf. Oeh hvilket är det mål, mine åhörare, till
hvilket vi böre sträfva? Är det icke ett återupprättande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
