Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T al i Jönköpings skola
2 juni 1825.
Jag tackar Er, I Bröder och Lärare, medarbetare med mig
i andans verld, medförmyndare med mig för framtidens
hopp här i staden; jag tackar Er för den möda I under
året an vändt på ungdomens undervisning. Fullkomlighet
vinnes icke på jorden; men det är en redlig mans glädje
att han vet med sig sjelf att han efter förmåga närmar
sig det fullkomliga. En forntida skald har sagt att
Framgång hvilar på Gudarnas knän, men viljan är menskans,
både för menskor och Gud gäller det redliga nit.
Vi lefva lyckligtvis i tider då allmänna uppmärksamheten
mera än förr blifvit riktad på den allmänna uppfostran.
Äfven den minst bildade inser nu att det bästa arf han
kan lemna sin son är tidens odling. Den är nu mera
nödvändig icke blott för det lärda ståndet, som fordom, utan
för alla classer af medborgare som ej höra till den
egentliga allmogen. Lärdomen som fordomdags ansåg sig allt
för förnäm att nedstiga i det allmänna lifvet, och i onyttig
overksamhet stängde sig in i sin studerkammare, den har
blifvit och blir dageligen allt mer grunden till tidens
allmänna bildning. Det finnes ingen ting i det allmänna
tänkesättet som icke förut funnits i speculationen, all verkelig
bildning är blott en populär öfversättning af vettenskapen.
Men endast härigenom har den sednare fått ett^värde för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
