Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menniskor fylla den långa, oändliga tiden, och att de icke
dö af andelig skörbjugg, liksom Svinen af dynt. —
Du har alldeles rätt deri att sådana Anapester som
viking söfve, hissa seglen m. fl. äro förkastliga: men jag har
också ej betraktat dem som Anapester utan som Cretici
Dessa sistnämnda skulle jag, äfven så litet som
Bacchier, vilja nyttja i ett anapestiskt och metriskt poem;
men rimmet gör här en stor åtskilnad. Ty rimmet är i
våra moderna språk icke blott en lek, utan äfven ett
surrogat för bristande meter. Troligtvis ligger också en dunkel
känsla af ett dylikt behof till grund för rimmet. Också
vet jag icke huru vi på annat sätt skulle förklara oss den
i sig sjelf orimliga skillnaden emellan prosodien för metrisk
och rimmad vers. — Vossens öfversättning af
Aristo-phanes äger jag icke sjelf, men har för ett par år sedan haft
den till läns, och då som hastigast genomögnat den. Med
Originalet har jag icke jemfört den, utom här och der,
der jag ej kunde begripa öfversättningen. Du vet att detta
ej så sällan inträffar med de Vossiska öfversättningarna,
ehuru jag visserligen annars lättare läser Tyska än Grekiska.
I öfrigt beundrar jag visserligen Voss’ modelleringstalent,
men tror att han understundom coquetterar något dermed
och i sin Tyska bryter för mycket på Grekiska. Vackra
öfversättningar, liksom vackra Fruar, äro icke just alltid
de trognaste, och jag nekar icke att jag för min del läser
heldre t. ex. Herders friare bearbetningar af Anthologien än
de Vossiska trohetsprofven. Hvad de metriska
efterbild-ningarna, helst af flere lyriska versarter, angår så är det
visserligen blott få som jag i våra språk ville tillstyrka.
De gamle mätte sina vers geometriskt, och två korta
stafvelser svarade fullkomligt mot en lång: vi deremot mäta
arithmetiskt och räkna egenteligen ljudets höjningar och
sänkningar. Hos oss måste derföre hvar vers för att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
