Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dertill torde ha bidragil; men det förslås af sig sjelft, att
det icke är den slösande rikedomen, ulan den utsmyckade
fattigdomen som jag fruktar. Den rike använder sina
skatter som han vill; men den fattige som vill likna honom
måsle hjelpa sig fram med lån och ser ändå alltid taskig
ut. Hvarföre skulle dessutom den poetiska rikedomen alllid
ge sig tillkänna genom bildprunk och sesquipedalia verba?
Trifves icke den djupaste känsla, ja äfven den djupaste
tanka bäst i de enklaste uttryck? Och deremot huru ofta
bor icke idel tomhet under det utmålade skalet? Jag värderar
uppriktigt Nicanders återhållsamhet der han så lätt kunnat
falla in i poetisk liderlighet. Om du närmare betraktar
det af dig med rätta klandrade stället i hans poem, hvad
är det egenteligen som stöter dig? Jo en tvungen och
till-skrufvad construction, tom ordståt, förslitna och sökta
bilder. Skall bilden dragas fram vid håret så gör han alltid
en elak mine; men kommer han frivilligt så bör man
visserligen ej visa bort honom, nemligen om han får rum, och
behöfvcs.––––Den 24 December. Främmande hindrade mig
att sista postdag affärda detta bref, hvarmed jag också är
rätt nöjd så vida jag nu äfven kan tacka dig för ditt sista
af d. 19. Jag gillar på det högsta din ståndaktighet. Den
första regeln i lifvet är att ej låta huttla eller skrämma sig:
du har vid detta tillfälle handlat som det anstår en man. Jag
kan omöjligt inse med livad skäl Acad. just i afseende på
dig vill göra ett undantag både från sina stadgar och sin
vanliga praxis. Det hade varit feghet att ge vika för sådana
nycker. Deremot har Acad. full rätt till ditt manuscript
(ehuru ingalunda till dess uppläsande) och det måste du
således lemna; ty att du ej vill emottaga belöningen är icke
hennes fel, och inga andra Skrifter än de obelönta
åter-lemnas. Franzén är ju under allt detta uppenbarligen mera
att beklaga än att klandra. Så väl af bref från honom sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
