Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vandren likväl, I enslige Lvå, del är skönt till att vandra
mellan de stammar man satt, som bland de glada man gör.
Qvällen med vingar af guld har lagt sig och hvilar på Sundet,
som ett odödeligt hopp hvilar på grafven ännu.
Stj ernorna tändas i rad till aftonsången i himlen,
tänken att sonen som gått blickar ur någon af dem.
Tänken han ser på er sorg i parken, men skönare parker,
Helgonabackar hos Gud hålla den vingade qvar.
Vandren så gråtande hem, och slumren i väntan att drömmen,
hälften en tröstande dikt, hälften en sanning ur skyn,
ställer den saknade fram för er säng: han lefver, han talar,
kysser på hand och på kind, vänligt och stilla som förr.
Dock, när den nattliga syn, den kära, blir ute för alltid,
detta är tecknet för er, glädjens, ty dager är när.
V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
