Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omfamna det rosenfärgade lifvet som en brud, ända ner till
den tvåfotade primula veris, den sorglöse nieåringen som ej
har något högre bekymmer än sin lexa! När jag ser en
samling af barn som här då tycker jag mig äfven se ett
tillkommande tidehvarf som står beslöjadt framför mig, men när
det en gång kastat tillbaka sin slöja, då äro vi icke mera till,
och våra hjertan äro stoft och våra tungor förstummade,
och hvad vi tänkt och verkat och gjort, det är blott en
skuggbild i minnet, blott ett eko ur det förflutna. I ären
det slägte som skall aflösa oss, skall vittna för oss eller mot
oss när vi gått till hvila. Hvem vet hvad krafter som slumra
inom Er, hvad öden som förestå Er, hvad godt eller ondt I
kommen att stifta i verlden? I märken emedlertid att vi
här öfverlägga om genaste och säkraste vägen att befordra
Ert bästa; men alla våra öfverläggningar, allt vårt
bemödande är fåfängt, om I ej sjelfve understödjen det. Ert
verkeliga bästa är egenteligen i Er egen hand; akten Er att
ej förspilla det, ty när det en gång är spildt kommer det ej
mera åter. Vi behandla Er icke med stränghet, vi nyttja
mot Er intet tvång: ty tvång passar icke mot den som med
tiden skall blifva en fri Svensk man. Till en sådan hysa vi
det förtroende att hans egen omtanke, hans egen
hederskänsla drifver honom till det åsyftade målet. I håfven
derföre till oss alla en hedersskuld att gälda, ett förtroende
att rättfärdiga. Gören oss icke den sorgen att svika det,
utan svaren deremot, hvar och en som han kan: och vad
menniskan rätt allvarligt vill, det kan hon äfven; ty viljan
är menniskans högsta kraft, den kraften är sig sjelf nog,
hon står fadder åt lyckan. Större delen ibland Er går bort
för att snart återkomma. Välkomna åter, en hel sommar
mognare än nu i kunskap. Sommardagarna äro långa i
Norden, och den gamle vishetsguden, Solen, går sent till
sängs, och stiger tidigt opp för att lysa den vettgirige yng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
