Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föräldrarna. Barnet fattar bäst Guds makt och rättvisa
när fadren, Guds kärlek och omvårdnad när modren talar
derom; ty de äro sjelfve för barnet de närmaste och
naturligaste symbolerna af begge. Skolan förutsätter derföre
med rätta Religionskänslan både väckt och i sina grunddrag
utvicklad. Är detta försummadt så kommer merendels
offentliga uppfostran för sent att ersätta det. Har barnet
ej på Modrens knä, lärt sig känna hvad Bönen är, så blir
det begrepp det i skolan inhämtar härom, vanligtvis för
hela lifstiden en död kunskap. Med ett ord, det egentliga
lifgifvande, fruktbärande och väsendtliga i all
Religions-bildning synes mig af Naturen förlagdt i en helt annan skola
än den offentliga. —
Förhållandet är, ehuru af andra orsaker, det samma vid
frågan om utbildningen af det moraliska sinnet. Skolan har
härvid i sanning allt för många, allt för mäktiga
medarbetare för att i detta afseende ensam kunna ikläda sig ansvaret.
De dagliga omgifningarne och efterdömet inom det enskilta
lifvet, lagar, regeringssätt, seder, hela tidsandan derutanföre,
med ett ord alla de mångfaldiga, obestämbara förhållanden
hvari barnet eller ynglingen försättes utom Skolan måste på
den moraliska bildningen öfva ett inflytande som svårligen
kan uppvägas af en uppfostringsanstalt der de unga
knappast tillbringa Vs af årets timmar. Egenteligen äger skolan
endast 2:ne Elementer för moralisk uppfostran: Disciplinen
och Täflan. Men Disciplinen afser dock mera den yttre
handlingen än det inre tänkesättet; och Täflan fruktar
man i allmänhet att släppa fullt lös, af farhåga att den
skall rita ut i förvillelser. Den enskilta tillsyn öfver
sederna som Skollagen ålägger Rectorer och öfriga Lärare
kan ej heller, helst vid större frequens, bli annat än
ofullständig.
Betraktar man åter utbildandet af det esthetiska sinnet
— 134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
