Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Speciell Syntax: det väsendtliga af Metriken. I allt börjas
med modersmålet.
3:o. Barnet lär lättast ett språk genom Talande. Hvad
som mest närmar sig Tal är Kursifläsning. Dermed bör
alltså språkundervisning begynna. Detta förutsätter
Chresto-mathier ordnade efter barnets behof både af interesse i
innehållet och successift framskridande gramatikalisk
undervisning. Med en sådan kursifläsning kan och bör
förenas Tabellarisk formlära. Sedermera kursifläsning med
resolution efter formläran. Vidare kursifläsning med
resolution efter Syntax, i den mån den hunnit inhämtas.
Vidare kursifläsning med Stilöfning, betraktad neml. endast
som konstruction af gramatikaliska reglorna eller som
practisk repetition af hvad man förut på theoretisk väg
inhämtat. Metrik kan uppskjutas tills man börjar med
Poeterna. Slutligen kursifläsning icke som hittills med
väsendtligt afseende på det gramatikaliska, utan fastmer
på det sesthetiska. Detta bildar öfvergången från Gramatik
till Litteratur. Gamla litteraturerna verka bildande på oss
egenteligen genom anordning och form, således sesthetiskt.
4:o. Hit, men icke längre (ungefär till 5:te Classen) anser
jag det egentliga Monitörsystemet i språkundervisning
kunna utsträckas. Det kan visserligen ännu längre upp
fortsättas; men blott så att Monitören vägleder de svagare i
afseende på ordaförståndet och föreställer ett slags
inter-linear version. Det egenteligen sesthetiska måste lemnas åt
Läraren sjelf, af samma skäl som han bör förbehålla sig
religiösa undervisningen. Men den sesthetiska
undervisningen består icke blott deri att han gör lärjungen
uppmärksam t. ex. på den episka anordningen i Herodoti historia,
eller de rhetoriska skönheterna i ett tal hos Livius, utan den
består i synnerhet i sjelfva öfversättningen hvarpå i all
språklection en hufvudsaklig vigt bör läggas. Ty all främ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
