Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trakta förhållandet mellan enskilt och offenllig uppfostran,
så är till en början klart att den förstnämde är den
ursprungliga och naturliga. Naturen har sjelf anförtrott
barnets första fysiska vård åt modren. Äfvenså tillhör
henne första väckelsen och riktningen af Religionskänslan.
Det moraliska sinnet åter uppfostrar fadren väsendtligen,
genom efterdöme och förmaning. Hvad den egentliga
undervisningen angår, så är den för det mesta praktisk.
Praktiskt lär sig barnet språket, och längre fram, likaledes
praktiskt, fadrens yrke. På samma sätt bibringas äfven livad
det behöfver veta 0111 Naturen, 0111 landets lagar,
Statsförfattning och minnen; och slutligen, för att sätta kronan
pä denna husbehofsbildning, inträder Kyrkan, en
offentlig anstalt, och fullbordar Religionsundervisningen.
Härmed är 1111 uppfostran slutad och medborgaren färdig. Hvad
som ännu kan fattas, det lär efter hand det omgifvande
lifvet, och Erfarenheten, en trogen uppfostrare, som följer
med till grafven, och först der öfverlemnar sin lärling ät
den högre, den bleke Öfverläraren med timglas och lia.
En sådan, väl inskränkt, men dock i sin art fullständig
uppfostran, om hon endast varit hvad hon bör, utbildar, i
afseende på känslan, en lefvande vördnad för allt det högre
hos menniskan och öfver henne, och i afseende på
förståndet, sundt modervett och rent praktiskt sinne. Härmed
var det också nog under enklare samhällsförhållanden än
de nuvarande; och ännu i dag får och behöfver större delen
af nationen, Statens kärna, det egentliga folket, ej någon
annan uppfostran. Men samhällslifvet utvicklar eller
in-vicklar sig allt mer och mer, det enkla utlränges Öfverallt
af det konstiga, menskligheten bestiger efter hand sina
höjder, vettenskap och konst växa ut i alla riktningar, Staten
sjelf blir lärd och fordrar lärdom, om icke af alla, åtminstone
af sina Embetsmän som föreställa honom bland folket. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
