Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JURY I TRYCKFRIHETSMÅL.
Yttrande till Presteståndets protokoll den 30 Oktober 1829.
Om man behöfde något nytt bevis för den vigt, som
lägges på allt som rör Tryckfriheten, så kunde det
lätteligen liemtas derifrån, att den fråga, som nu förehafves
och som så fullständigt blifvit utredd af
Constitutions-Utskottet, egentligen endast rör RättegångsFormen i
Tryckfrihetsmål. Man kan sluta till Lagstiftningens vigt, då en
blott LagskipningsForm anses af så mycken betydenhet.
Jag är likväl långt ifrån att ogilla ett sådant förfarande;
ty äfven jag anser TryckfrihetsStadgan för den vigtigaste
af våra Grundlagar, för en andelig Statsreglering, mera
maktpåliggande än den andra, som så länge sysselsatt Rikets
Ständer. Tryckfriheten är den constitutionella frihetens
naturliga och förnämsta värn, helst i Constitutionens
ungdom; och det är derföre ej underligt, om man i början
söker omgärda och skydda henne äfven med former,
olämpliga för ett Samhälls-skick, som har mera stadga och mindre
retliga nerver, der Lagen bör räcka till för allt. Jag
förklarar mig häraf den egenheten, att Folket, icke nöj dt med
sin andel i Lagstiftningen, äfven genom Jurymän, valde för
tillfället, vill deltaga i sjelfva Lagskipningen vid
Tryckfrihetsmål; ty på detta sätt har man trott sig bäst och
säkrast skydda hvad man med rätta anser för frihetens
Palladium.
Men skyddas det verkligen bättre eller ens så väl
genom denna inrättning, som genom de vanlige
Rättegängs-formerne? Jag förmodar att ingen önskar ett sådant skygd
för Tryckfriheten, som skulle lemna den brottslige ostraffad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
