Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hopp att minnet om försvunna dagar,
om bättre dagar skulle kasta än
sitt rosenskimmer öfver denna stunden.
O hoppets glans i lifvets Österland!
O gyllne drömmar under morgonrodnan!
Hvar är det hjerta som ej saknar Eder,
livar är det öga som ej friskar opp
med stilla tårar Edra bleka rosor?
Hur många känslor som förvissnat sedan,
hur många planer hvilka nu stå lik
har Lundagården hängt sin skugga öfver!
På skilda vägar sökte vi vårt mål,
men om det högsta drömde vi dock begge,
vi stämde möte på Parnassens höjder
och ej på Zions der vi halta nu.
Det var en lycklig tid, en rik, en herrlig,
vår resa gick till obekanta land
bland rika äfventyr, bland ärofulla.
Hvad näktergalar slogo rundtomkring
ej blott i lunden, men i våra hjertan,
livad trollslott brunno uti morgonsolen!
Förhexade Prinsessor sofvo der,
de skulle väckas genom sång och forskning
och sätta lagerkransen på befriarn. —
Hur mycket annorlunda är det nu
sen åren gått med sina sorger alla
utöfver lockarna och färgat dem
med dödens nationalfärg, med det hvita,
och hjertat ligger utbrändt i sin aska,
och ögat liknöj dt ser mot grafven hän! —
Från lifvets höjder stiger mannen ner
om ej med tomma händer, dock med trötta,
med sårade, och all hans lefnads vinst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
