Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver, måste jag för närvarande inskränka mig till några
blott och bart summariska underrättelser i ämnet, så vida
nemligen frågan endast är om klassiska studier.
Lärotiden är beräknad, liksom hos oss, på 10 år,
nemligen från 8 till fyllda 18 år. Deraf tillhöra de sex första
skolan, de fyra sista gymnasium. Klassiska litteraturen är
på begge ställena hufvudsaken. I skolan föres
undervisningen i latin derhän, att gossen med fullkomlig säkerhet
innehar det formella och techniska af språket, så väl
formlära som syntax, har något begrepp om latinska uttryckets
renhet, kan tyda och redovisa Nepos eller Cfesar, ehuru
undervisningen hufvudsakligen fortgår efter krestomathier,
med dertill lämpad språklära; har dessutom genomgått en
latinsk anthologi i poesien, samt kan sjelf författa prosodiskt
felfri hexametrisk eller elegisk vers. För att vinna detta
ändamål äro, af 26 timmar i veckan, som undervisningen
upptar, 16 anslagna till latin under de tre första, och 12
under de tre sista läro-åren. — På gymnasium fortsättes
detta läro-ämne efter samma skala. I afseende på valet
af författare är grundsatsen derstädes den, att man fortgår
i naturlig ordning, nemligen i prosan från historici till talare,
derifrån till filosofer; i poesien från epici till lyriker och
dra-matici. Sålunda omfattar gymnasii-undervisningen bland
latinska prosaister: hela Sallustius, så många dekader af
Livius som kunna medhinnas, Taciti Germania och Agricola,
samt stycken af Annalerna, allt likväl på särskilta år.
Derefter ett urval af Ciceros epistlar och tal, Brutus eller
böckerna de Oratore, 10:de Boken af Quintilianus, allt i
förening med rhetorik. Slutligen af Ciceros filosofiska
skrifter Officia eller de Finibus Bonorum, Academica eller
Qvaestiones Tusculanae, i förening med en inledning till
gamla filosofien, till och med filosof skolorna i Athen. I
poesien åter hela Virgilius, hela Horatius, af Ovidius Meta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
