Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bemödande och långvarig öfning; och de som bäst känna
svårigheterna, de som äfven Lättast skulle kunna
öfvervinna dem, äro vanligtvis tillika de mildaste domare.
Antalet af studerande ynglingar vid stiftets läroverk
har under de sednare åren varit ungefärligen lika. Icke
heller har någon märkbar förändring ägt rum i de
inskrif-nes antal, med afseende på härkomst ur olika
samhällsklasser. Skolrevisionens sista berättelse upplyser att årligen
omkring 1600 inskrifvas i Elementarläroverken. Af dessa
utgöra Adelns barn knappast Ve, Presterskapets 1 8,
Allmogens 74 (eller 400), men ofrälse Ståndspersoners och
Borgerskapets, med ett ord medelklassens barn, mer än
hälften af hela antalet eller omkring 900 på året. Detta
förhållande ger anledning till många betraktelser, hvaraf
jag endast vill antyda några.
Af det ringa antal Adelsmän som emottaga offentlig
uppfostran kan ingenting slutas, utom till ståndets
obenägenhet för allmänna läroverken. Större delen erhålla
enskilt undervisning i föräldrahuset, och gå derifrån till
Universitetet, andra afgå till Tillämpningsskolorna t. ex.
Krigsakademien, och ett icke obetydligt antal har, hittills
åtminstone, utan föregången pröfning, blifvit anstäldt i
Arméen. Antalet af studerande Prestsöner står i förhållande
till ståndets inskränkta personal. Deremot bevisar den
stora pluraliteten af medelklassens barn i skolorna, att
tidens allmänna skaplynne röjer sig äfven här; ty af dessa
900 gå väl några in i handeln och näringarne, men det
ojemförligt största antalet söker tjenst som Embetsmän,
och gör anspråk på offentliga befattningar. Medelklassens
framträngande till statens höjder är grunddraget i hela
den nyare verldshistorien, och förklarar de fleste af dess
— 177 —
12—221122. Tegnér, Sami. skrifter. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
