Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnen hänga vid hans knän, ungdomen vid hans läppar,
och de medelåldrige lyssna gerna till hans vishet. Vi
be-trakte honom som en långväga resande, som sett
främmande land och har mycket att förtälja om deras seder;
ty han kommer, om icke från främmande land, dock från
främmande tider; han har lefvat med ett bortgånget slägte,
som såg lifvet och menniskan annorlunda än vi, han är
ett lefvande minnesmärke af det förflutna. Är han
der-jemte, eller har han i sin styrkas dagar varit en utmärkt
man i vetande, i bildning, i handling: huru mycket måste
då ej de långa åren ha lärt honom, hvad erfarenhet har
han ej samlat, hvad strider har han ej öfverlefvat och
vunnit inom sitt eget bröst! Visheten och lugnet äro
dyrköpta varor: han har förvärfvat dem till det enda pris,
hvarföre de äro fala, för tid och erfarenhet. Lifvet har för
honom kokat ut, det förgängliga deraf har dunstat bort i
ånga, och det eviga, det ovanskliga ligger som fällning
qvar på botten. Är han slutligen till allt detta en
folklärare, en invigd i Herrans rådslag, en himmelens
budbärare på jorden: — huru ofta, huru djupt har han icke
då fått blicka ner i menniskohjertat, hur mången glädje har
han helgat, hur månget bekymmer har han tröstat! En
sådan patriark, han är mensklighetens Konung, hans
silf-verhår äro mera än krona och lagerkrans, vördnaden är hans
rätt, förtroendet kommer alltjemt och klappar på hans port,
och när han går bort, då sörjer bygden som en faderlös.
Under sådana förhållanden hafva vi alla, och innan
åren ännu alltför mycket nedböjde honom, känt den
grå-hårsman, som här hvilar. Men det var dock ingalunda
hans ålderdom ensamt, icke ens väsendtligen, som gjorde
honom så aktad. Det var i främsta rummet hans
anseende som vetenskapsman. O! vetenskapens fria, stilla,
oändliga verld, de högre, de renare själarnes fädernesland!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
